Har Sverige möjlighet att bli bäst på ehälsa 2025?

Stark nationell samverkan och vettiga ekosystem, är några av framgångsfaktorerna för att lyckas med ehälso-strategier enligt Ehälsomyndighetens föreläsare. Alex Stendahl, vd InfoSolutions, funderar kring Sveriges chanser.

Från Ehälsomyndigheten pratade Gustaf Hedström och Michael Peolsson om hur Sverige ligger till med Vision ehälsa 2025, på en av föreläsningarna på Vitalis tidigare i somras. Myndigheten har lagt ganska mycket jobb på att jämföra med andra länder. Inte huvudsakligen för att se hur vi står oss i relation till dem, eller ens om vi har möjlighet att bli bäst i världen, men för att ta reda på hur de gör med digitaliseringen. Hur de nationella strategierna ser ut och vilka drivkrafter som finns i de olika länderna på systemnivå och de infrastrukturella förutsättningarna.

De länder som vi jämförs med är USA, Norge, England, Katalonien, Finland, Estland, Danmark och Australien. Arbetet ska resultera i tre delrapporter.

Jag tycker att det ser både lovande ut för Sverige – och oroande. Vi är bra på att samverka, och det pekas ut som en framgångsfaktor, men när det kommer till förändring är samarbete bättre. Både formaliserat och mer spontant. Det verkliga samarbetet ser jag för lite av när det kommer till digitaliseringen.

När de mest försiktiga juristerna får bestämma blir det i regel väldigt lite förändring och innovation. I digitaliseringsfrågan, när det kommer till hur data ska sparas och delas, uppfattar jag det som om det är den allra oroligaste juristen av de alla som sätter gränserna i dag för vad som får göras och inte. Då är risken att vi snabbt blir ett av de sämre länderna i världen 2025. Vi får se. Spännande utredningar pågår och man vet aldrig.

Vad gäller ekosystem och infrastruktur så tror jag att det blir det enklaste för Sverige. Sånt kan vi.

Att lära av andra är vi historiskt sett inte jättebra på i Sverige. Lilla landet lagom är inte särskilt genomsnittligt, utan vi brukar vara rätt extrema i internationella jämförelser när det kommer till innovation, social utveckling och samhällets påverkan på individen. Inom forskning och sjukvård har vi dessutom för vana att inte ta till oss de studier som redan finns, utan vi vill gärna göra egna.

Lärande exempel som kan vara inspirerande enligt Ehälsomyndigheten

Australien

Här har man skapat en nationell utvärderings- och uppföljningsmodell. Den genomförs av ett nationellt forsknings- och innovationsinstitut, som under nästan 20 år har arbetat med den här utvärderingsmodellen för nationella projekt. Den utgår från ehälsostrategin och tittar på ett antal praktiska steg hur detta ska kunna användas och skapa nytta. Uvärderingsfasen utgår sedan från de nationella målen för hälso- och sjukvård. Kopplingen mellan ehälsostrategin och nationella strategin är nära förknippat.

15 regionala eller lokala testbäddar har regeringen tillsatt medel för, där varje testbädd ska vara en ny vårdmodell av digital natur. Varje sånt projekt drivs enligt konceptet ”proof of concept ”– att inom varje verksamhet tillsammans med vårdgivare utveckla konceptet för hur det ska fungera i praktiken i verksamheten. Man skapar och implementerar projektet i verksamheten, och skarptestar och kör i 2-4 år. Ansvaret för det genomförandet ligger på regioner eller sektorer som har väldigt stor erfarenhet och kompetens inom respektive område. Man ansöker till programmet.

Efter avslutad testperiod startar den formella utvärderingen om måluppfyllnad, man beskriver väldigt tydligt best practise och lessions learned. Utvärderingen syftar till att skapa den evidensbaserade praktiken som man efterfrågar. När utvärderingen har gjorts och man hittar evidens för detta skalar man upp i hela Australien för alla hälso- och sjukvårdssystem. Syftet är att varje region fördelas på olika kompetenser och sen ska det skalas upp utan siloverksamheter.

Norge

I Norge har man i sitt realiseringsarbete av sin ehälsostrategi jobbat med portföljstyrningsmodell. Underlaget till den strategiutvecklingen kommer från behovsanalys och kompetensanalys ute i verksamheterna. Utifrån en behovs- och kunskapskarta sätter man samman olika typer av initiativ som man bedömer utifrån ett framtidsscenarioperspektiv. De tittar också på genomförbarhetsaspekterna. Det blir ett underlag för den strategiska målformuleringen, val av initiativ att ingå i den här ehälsoportföljen. Utvecklingsprocessen sker i samråd mellan dels ehälsodirektoratet, dels mellan tre stycken olika råd, ett ehälsoråd på nationell basis, ett professionsråd och ett prioriteringsråd. Den nationella hälsoportföljen inkluderar en tydlig modell för styrning, förvaltning, uppföljning och även finansiering.

USA – Veteran affairs (=övergripande sjukvårdssystem för veteraner)

En statlig vårdgivare/organisation som har 10 miljoner militärpersonal runt om i USA och lång erfarenhet av digitala vårdprogram. Ett 40-tal inom somatisk vård, psykologisk och psykiatrisk vård finns inkluderat i ett holistiskt tänk kring patienten.

Vårdprocessen är inledningsvis ett fysiskt besök, och när det är gjort och man finner att patienten är av nytta för ett digitalt vårdprogram och kanske bor på en plats där man inte har tillgång till sjukvård på samma sätt som i en stad. Man kopplas sedan till en vårdkoordinator som blir patientens sammanhållande nav för hälso- och sjukvården. Vårdkoordinatorn hämtar in all information som patienten själv lägger in i sitt system ’Min hälsa’.

Det kan vara enkäter man  följer upp på regelbunden basis och matar in i programmet. Måendebilden av patienten sammanställs av vårdkoordinatorn som sen diskuterar vidare med relevant vårdpersonal.

Varje patient har tillgång till av Veteran affairs egenutvecklade App Store för olika ändamål. Stor mängd appar som stöder patienterna ur ett holistiskt perspektiv, både på symtombasis och nära relationsbasis, samverkan med barn, alkoholmissbruk och så vidare.

Sammanfattning av framgångsfaktorer

Detta är framgångsfaktorer som länderna själva lyft fram i deras arbete med nationell ehälsostrategi. Sammanfattningen är de första iakttagelserna, och det kommer en rapportserie i tre delar. Håll utkik.

•  Starkt nationellt ledarskap, att det ledarskapet sker i samverkan mellan olika organisationer och myndigheter. Ledningsstrukturer av myndigheter har konsensus kring vilken typ av mål som ska uppnås och hur de målen prioriteras, beslutsprocesserna leder fram till att alla myndigheter står bakom.
• Ekosystem för digital hälsa är en nödvändighet att de olika infrastrukturerna som vi har som genererar hälsodata på olika sätt samverkar och är kompatibla och har en god Interoperabilitet så att man kan att använda varandras hälsodata.
•  Samverka kring juridik är en efterfrågan som är stor. Stor osäkerhet som vårdgivare har kring vilka regelverk som gäller och när det gäller olika organisationers regelverk. Samverkan kring den juridiska plattformen är en mycket god framtidsinvestering.
• Lära av andra och uppfinn inte hjulet igen. Titta på hur andra jobbar med samma typ av utmaningar som vi gör i Sverige.
• Standardisering av hälsodata och regler för datautbyte. Journalsystemen är tillgängliga för alla parter och att man kan utbyta information mellan dessa.
• Hälsodata över hela vårdens kontinuum ska kunna kopplas samman så att man inte använder siloverksamheter för att informera om samma sak hela tiden.