Kommunernas digitalisering – så här ligger den till

Publicerat: 2022-07-05

Att planera digitalisering är lätt, iallafall för de stora kommunerna. Att införa är desto svårare. Vilka ska få använda den? Hur ska säkerheten lösas? Många frågor ska besvaras innan vi nått hela vägen.

Samhällets alla nivåer måste vara digitala för att överhuvudtaget få den fulla potentialen
av de digitala tjänsterna. För oss på InfoSolutions har Coronatestningen varit ett eldprov, men också en mycket lärorik resa. En liknande som kommunerna står inför när det kommer till all typ av överföring av information mellan myndigheter och människor. Hur ska egentligen säkerheten se ut när det kommer till digitala tjänster? Som till exempel användningen av Bank-ID, eller andra säkerhetsmetoder, och de invånare som saknar och inte har möjlighet att få ID via en bank. Det är frågor som alla kommuner står inför på olika nivåer.

När Julia Lindström från Socialstyrelsen rapporterade om den årliga rapporten om e-hälsa och välfärdsteknik är det lätt att tappa tron på att den fulla potentialen någonsin kommer att uppnås, men jag är ändå optimistisk.
Rapporten baseras på enkäter som gått ut till landets alla kommuner och den måste i
det närmaste uppfattats som obligatorisk på 99 procent svarat. Lindström började med
att rapportera det positiva som hänt under 2022.

Positiv digital utveckling 2022:

Kvalitetsledningssystem som omfattar välfärdsteknik ökar. Tydlig ökning under kort tid, i år är det 65% av kommunerna som har det, i fjol var siffran 58% och 2018 kring 30%.
Strukturerad dokumentation i kvalitetsarbete fortsätter öka. Inom socialtjänsten är det vanligast inom området ’Barn och unga’ där 69% av kommunerna använder dokumentationen på ett sådant strukturerat sätt. Inom den kommunala hälso- och sjukvården ligger nivån på 60% med samma nivå sedan 2020, där ser man inte samma utveckling.
Klassificering enligt ICF och KSI fortsätter öka 86% av kommunerna använder ICF i den
kommunala hälso- och sjukvården. Nivåerna är lite lägre i socialtjänsten (något under 70%).
Inom socialtjänsten är det äldre- och funktionshinderområdet som utmärker sig och klassificerar mest enligt de här systemen.
Säkra digitala kommunikationskanaler mellan enskilda och socialtjänstpersonal
fortsätter att öka. Kraftigast ökning inom ekonomiskt bistånd sedan 2020, som troligt har med pandemin att göra. 56% av kommunerna kan erbjuda det till invånare inom ekonomiskt bistånd och för övriga områden ligger det kring 20%.
Stark autentisering inom socialtjänsten fortsätter att öka. Ökat från 35% till 45% på ett år av kommunerna som anger att de har krav på alla system som hanterar känsliga personuppgifter.
Internettillgången i säbo och stöd- och serviceboenden fortsätter att öka.
Om det finns internet i de enskildas rum eller lägenheter. 60% av kommunerna säger att alla deras säbo:n har den här internettillgången, inom större serviceboenden är det 54%, så det är något lägre. Men överlag är internettillgången väldigt jämn inom de här boendeformerna.
Automatisering inom Socialtjänsten fortsätter att öka och är vanligast inom
ekonomiskt bistånd. Vissa områden håller på att närma sig och ökar mycket inom automatisering.
Kommunernas användning av NPÖ (Nationell patientöversikt) fortsätter öka.

De mer stillastående områdena:

Styrande dokument står still. Arbete med styrande dokument inom ehälso- och
välfärdsteknik har legat på 70% inom kommunerna sedan 2017.
Något vanligare inom socialtjänsten där 71% säger att de har dessa styrande dokument än i kommunala hälso- och sjukvården (63%).
Strategi före säkerhet. Vanligare med långsiktiga strategier och visioner än resurssatta handlingsplaner inom socialtjänsten. 1/5 av kommunerna har de konkreta handlingsplanerna medan 60% har visionerna.
Få digitala ledningssystem för informationssäkerhet (LIS). Samma nivå som tidigare, 45% jämfört med 42% av kommunerna, ganska jämnt.
Risk och säkerhetsbehov ligger kvar. Uppföljning av risker och behov av utveckling av informationssäkerhet, visar ingen ökning från i fjol. 48% av kommunerna inom socialtjänsten har gjort uppföljning under 2021. 40% inom den kommunala hälso- och sjukvården. Kan röra sig om pandemieffekter. Svårt att veta vad normala nivån av uppföljningar är.

Julia Lindström berättade också om intressanta skillnader i olika kommuner, relaterat till storlek.

Större kommuner har kommit längre än de mindre inom styrning, kvalitetslösning och informationssäkerhet.
De större kommunerna utmärker sig inom andra områden som automatisering och e-tjänster.
Undantaget är att de mindre kommunerna visar högre resultat för säker digital
kommunikation mellan regional och kommunal hälso- och sjukvårdspersonal.
Även säker kommunikation mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal.
När de jämfört ICF och KFI syns inga tydliga mönster på kommunstorlek.

Kommunerna fick utvärdera effekten av sin digitalisering under de senaste två
åren.

Vanligare att man gjort en sådan uppföljning inom socialtjänsten (31%) än i den kommunala hälso- och sjukvården (24%).
Vanligast med utvärderingar av effekter för personal/organisation sedan för enskilda och sist utvärderingar av kostnadseffekter.
De större kommunerna gör utvärderingar i högre utsträckning än de mindre. Kommuner har utvärderat själv eller tagit hjälp av en högskola eller liknande.

Användning av välfärdsteknik varierar stort berättade Lindström. Det är en ojämn utveckling och en stor variation mellan verksamhetsområden och olika typer av välfärdsteknik. Men över lag en uppgång.

Övergripande tendenser:

De större kommunerna är betydligt bättre med att styra och planera införande av välfärdsteknik, medan de mindre är bättre på att införa den. De näst största kommunerna utmärker sig ofta med bra resultat.
Antalet personer med digital tillsyn, GPS-larm och läkemedelsfördelare ökar.
Klar uppgång i användningen av digitala lås till enskildas bostäder.
Ökning av videostöd för SIP vid utskrivning från slutenvård.
Digital kommunikation mellan enskilda och personal eller närstående minskar. Kan ha att göra med en osäkerhet kring det juridiska kring videolösningar.

Välfärdsteknik i kommunala hälso- och sjukvården är ett av de områden som visar tydligast uppgångar sedan 2020. Medicinteknisk utrustning, till exempel monitorering, har ökat kraftigt.

Digitalt stöd för personalen ökar tydligt inom både socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården. Högst är nivåerna inom hemtjänstverksamheten. För den kommunala hälso- och sjukvården har digitala medicinskåp och digital signering ökat kraftigt, det är troligt att den här utvecklingen kommer fortsätta.

Många kommuner har breddinfört välfärdsteknik och det är inget område där pilotverksamhet är vanligare än breddinförande. Men alldeles för få använder tekniken, även där tekniken har breddinförts. Kommunerna har en utmaning i att sprida användningen.

Julia Lindström avslutade med att berätta om den tydligaste framgångsfaktorn. Det är förstås att involvera brukare, patienter och medarbetare. Även att göra nyttoanalyser ökar användningen av vettig teknik.

Och till sist, ska tekniken finnas för alla eller bara ett fåtal? Jag tycker ju att när några hålls ute, blir det aldrig en framgång med digitala tekniker.

Alex Stendahl, vd InfoSolutions